Karlmark International

Dag 9. Ahu Akivi och Puna Pau. Del 3.

Vi lyssnar på beskrivningar av lite allt möjligt. De börjar med säsongsväxlingar och solsånd men går snart vidare till valar, Tuku Ihu, Nuku Kenu och Hoto Utu. Martin berätter att hans släkt här har flest medlemmar av klanerna på ön men att rangordningar inte längre existerar. När vi lyssnat färdigt pekar han på en annanasodling och vi går till cafét bredvid den. Medan vi dricker annanasjuice listar vi ut att det är 163 km runt ön och att det tar ett par timmar att köra den sträckan men att det bitvis saknas vägar. Vi får också veta att befolkningen blir tjock av att äta tarorot.

Kvart över 12 är vi på väg hemåt och i bussen lyckas Mikael få igenom att vi skall ha vår utflykt till solnedgånen i kväll. Det tog honom några dagar att få med oss alla. När vi passerar kyrkan i Hanga Roa berättar Martin att hans farfar tillverkat madonnan där inne. Han retas också en aning med oss och säger att eftersom han är en prins måste vi rulla ut röda mattan när han kommer till Sverige. Han ger biljetterna vi använt till Mikael som souvenierer och reseledaren försöker att dela ut dem när vi kliver av bussen men bara några få tar emot dem. Resten försvinner kvickt till sina rum.

Klockan 20.00 träffas vi i receptionen för hotel O’Tai. Då har vi hunnit sitta lite i barer, vila eller äta middag hos bland annat Te Moana. Solen står fortfarande högt och värmer när vi följer Te Pito o te Henua ned mot vattnet. Hela gruppen är med och reseledaren hör sig för hur det är med dem som besökt sjukhuset. Vi svänger höger på Policarpo Toro och passerar festivalsplatsen och begravningsplatsen. Vid Ahu Tahai stannar vi. Mikael börjar genast korka upp vin som han gömt i sin ryggsäck. Misiones de Rengo heter vinet och det är från 2017. Inte undra på att väskan verkade vara tung.

Bredvid oss står några fotografer med stativ och väntar på att solen komma lägre. Himlen är helt blå och vi smuttar på vår Merlot. Sakta tar sig solen ned mot horisonten och när den är nära stayernas huvuden rör sig moln in i bilden och förvandlar det vi ser från att vara något högst ordinärt till ett vackert bildspel. Kamerorna går varma.

När mörkret lagt sig och vinet är slut vänder vi tillbaka mot festivalsområdet och hotellen. Längs vägen träffar vi några som vill informera om var på ön man kan fylla vattenflaskor. De har designat flaskor som de vill sälja till oss.

Festivalsprogrammet skall börja klockan 21.45 men det går igång klockan 22.00 och det första vi får se är 20 minuter med korta filmer på en storskärm. De handlar nästan bara om festivalens sponsorer. Efter dem börjar en udda modevisning med traditionella kläder av sorterna kakaka och huruhuru. De består till stor del av fjädrar, rejäla huvudbonader, kjolar och att mycket av kläderna tas av. En halvtimme före midnatt kommer en mindre regnskur men den räcker för att många skall vända hemåt.

Fortsättningen finns här: Dag 10. Påskön.

Vill du inte läsa den här berättelsen i uppdelningen här på hemsidan finns den till försäljning här: Dagbokshistoria för Chile och Påskön.