Dag 4. Winhoek – Namib-Naukluft; Sesriemravinen, del 2.

Warning: Undefined variable $orderby in /customers/b/e/6/karlmark.se/httpd.www/admin/wp-content/themes/karlmark/page.php on line 34

Dag 4. Winhoek – Namib-Naukluft; Sesriemravinen, del 2.

På en skylt vid väg B1 läser vi ”Rehoboth 72 km” och när vi ser den staden får vi veta att befolkningen här kallas Baster och att de flyttats hit av Sydafrikanska staten. De talar Afrikaans och utgör 2% av Namibias befolkning. Här skall de ha vunnit ett slag genom att tyskarna inte visste att Basterna förstod tyska genom dess likheter med Afrikaans. Folkgruppen är känd som duktig på att bygga hus och för att de ser annorlunda ut än de flesta namibier. Baster och tyskar har byggt Namibia men nuför tiden producerar kineser och koreaner allt fler hus eftersom de kräver mindre i lön än basterna. Lokalt skämtar man om att basterna dricker mycket, bråkar mest hela tiden och svär i varje mening. Utanför fönstren ser vi ett vykortsvackert område med kullar och dalar.

Snart består växtligheten av savannträd och gräs. På vänster sida finns en lite högre bergsknalle. Mellan vägen och naturen finns ett staket. När staketen är högre är det oftast eftersom det behövs högre stängsel för att hålla bort vissa av djuren som bor nära ett hotell. Vi passerar över ett järnvägsspår och måste sedan väga bilen för att skydda vägarna. Det gäller alla bilar som väger över 3500 kg. Medan kontrollanten frågar efter ”monstrets” loggbok upptäcker vi en stor hårig larv som kryper mot oss. Kontrollanten roas av vår nyfikenhet och vill snart höra lite svenska. Som gentjänst pratar han lite på sitt klick-språk.

Någon kilometer efter vägningen ser vi babianer på passagerarsidan. Vi ser också att gräset klippts en till två meter från asfalten och får veta att det bland annat är för att ge bättre förvarning om vilda grisar springer upp på vägen. När vi åker på bron över floden Oamites ser vi att vatten saknas och att vi har järnvägsräls bredvid oss. George berättar att de flesta av Namibias floder torkar.

Vägen är rak nästan hela tiden och ibland ser vi att diagonala vägar är av lera. Det är vanligt med trasiga däck. På fälten finns gula blommor men även några som är lila och till höger ser vi hur Sable View Plots & Planning bygger bostäder som skall säljas med många kringtjänster. En bit bort är små fåglar aktiva och snart rullar vi in i regionen Hardap. Vilda hjortar betar och varningsskyltarna föreställer en oryx. På förarsidan går strutsar och efter dem korsar vi den torra bäcken Kalkaute. I fjärran ser vi ett vitt fyrkantigt antenntorn.

Klockan 10.28 lämnar vi bussen utanför en mack för att sträcka på benen i Rehoboth. Några tittar på utställningen om stadens historia och andra letar reda på toaletter eller sötsaker. George och Mikael går iväg till ett stort men lågt köpcentrum som ligger en bit bort. Mellan macken och köpcentret finns på andra sidan vägen en kulle där man lagt vita stenar så att de formar stadens namn. Lite ovanför och på samma kulle står antenntornet.

Bussen är fylld igen klockan 11.56 och vi åker vidare. Efter floden Oanob svänger vi till höger så att vi kommer in på väg C24 mot Klein Aub. Dit är det 90 kilometer. I korsningen står ett stort träd och under det vilar några män. Här är landskapet öde men ändå ser vi en avtagsväg till vänster och att den leder till Harros Brahman Farming. När vi just konstaterat att Brahman är en vanligt sorts ko stannar vi lite abrupt för att titta på en Blek sånghök (Melierax canorus) som sitter i ett träd på förarsidan. Den flyger iväg men vi stannar snart igen för att titta på ett stort bo med Kolonivävare (Philetairus socius). I de största varianterna av dessa bon säger George att det kan finnas 350 fåglar. Inne finns gångar och något som liknar ett dagis. Ingångarna är nedåt för att skydda dem mot regn och ormar. Vävarna får även hjälp med säkerheten av pygméfalkar. Landskapet här är öppet och kargt men i fjärran finns berg och kullar. Buskar och lite gräs växer glest. Några av oss får en föreläsning om de vanliga gula blommorna Tiggarnöt (Tribulus terrestris) och deras taggar. På håll syns andra fåglar.

Fortsättningen finns här: Dag 4. Winhoek – Namib-Naukluft; Sesriemravinen, del 3.

Vill du inte läsa den här berättelsen i uppdelningen här på hemsidan finns den till försäljning här: Dagbokshistoria för Namibia, Botswana och Zimbabwe.